Bli expomodell
Expo
Mest lästa denna månad
Den gröna fen!
Allt du någonsin velat veta om världens mest mytomspunna dryck: absint.
Tipsa en vänMissuppfattningarna om absint är många. Den sägs vara skyldig till både konstnären van Goghs avskurna öra och författaren Hemingways självmord. Men hur farlig är den egentligen? Slitz har rett ut myten och provsmakat det sköna gröna!
Någon av alla rövarhistorier du hört har säkert handlat om absint. Få drycker är så missförstådda som denna läkedryck. Börjar man hallucinera när man dricker den? Blir man ett kreativt geni? Kan den ge hjärnskador? Vi reder ut missförstånden och berättar den sanna historien om världens mest mytomspunna dryck!
|
Så blandar du absint! |
|
Den klassiska metoden... |
|
Den moderna metoden... |
Couvet, Schweiz, slutet av 1700-talet. I ett försök att göra en malörtsbaserad medicin uppfinner franske läkaren Dr. Pierre Ordinaire absinten. Den 68-procentiga drycken ordinerades vid magbesvär men betraktades snart som ett universalelixir. Ordinaire höll receptet hemligt till sin död, innan fransmannen Major Dubied kom över det. Dubied såg möjligheterna att använda drycken som aperitif och grundade i början av 1800-talet världens första absintfabrik.
Algeriet, 1840-talet. Franska soldater använde absint som förebyggande medel mot feber och fattade sådant tycke för drycken att de bedyrade dess storhet när de kom hem till det annars vintokiga hemlandet. Snart flödade drycken på barerna och klockan fem varje eftermiddag hölls l’Heure Verte – den gröna timmen. Konstnärer och författare såg drycken som en symbol för inspiration och många idag kända målningar och böcker gjordes under påverkan av absint.
Angrepp av vinlus på franska vingårdar gjorde att vinproduktionen minskade och absinten blev en ersättare. 1874 drack fransmännen 700 000 liter absint. 36 år senare var siffran uppe i 36 miljoner, vilket ändå bara var tre procent av Frankrikes totala alkoholkonsumtion. Trots det var drycken på väg att bli förbjuden.
Nykteristerna förfärades över supandet och absinten hamnade av flera olika anledningar i skottgluggen. Alkoholhalten var en, de påstådda sjukdomar drycken framkallade en annan och arga vinproducenter en tredje. Det gick så långt att det bildades föreningar som kämpade mot ”den gröna faran”. Absint ansågs orsaka sjukdomen absintism, som gav epilepsi, nervsjukdomar, hallucinationer och hög aggressivitet.
Stora boven sades vara ämnet tujon, den aktiva ingrediensen i malört. I ren form är den ett nervgift, men mängderna i absint är så låga att skadeverkningarna från alkoholen slår till innan tujonet hinner göra skada. EU har idag gränser för hur mycket tujon sprit får innehålla, men tester har visat att den absint som dracks under 1800-talet skulle klara de gränserna utan problem. Absintism ligger snarare närmare vanlig alkoholism och att konstnärer blev galna beror på att de levde väldigt frisinnat. Många hade syfilis och i kombination med drogmissbruk (opium) och tungt drickande fick de alla de skador som skyl des på absinten.
1915 förbjöds absinten i Frankrike. Då hade den redan varit förbjuden i Belgien sedan 1905, i Schweiz sedan 1910 och i USA sedan 1912. I Sverige förbjöds den aldrig, eftersom intresset var så dåligt. Idag är absint lagligt i de nämnda länderna och även om den är förbjuden i vissa länder beror det snarare på att ingen ifrågasatt förbudet. Myten lever dock vidare, mycket på grund av att tjeckiska producenter spelar på mystiken och pryder etiketterna med trollkarlar och gröna feer.
Absint är med andra ord inte ”farligare” än annan alkohol. Det handlar som vanligt om hur mycket man dricker. Inte heller Slitzredaktionen började hallucinera eller skar av oss öronen som konstnären van Gogh. Men det varen trevlig upplevelse. Och vi rekommenderar alla läsare att testa. Vi ses i ”den gröna dimman”!
Nouvelle-Orléans Absinthe
(700 ml, 68%, 889 kr)
|
Betyg: |
 |
Absintkännare hyllar systemets dyraste flaska. Varför, frågar vi oss. Nog för att testpaneln är lekmän, men när vi enas om en etta vågar vi stå på oss. Denna häxbrygd luktar riktigt skumt och smaken är som hämtad ur New Orleans sumpmarker.
Absinthe Duplais Verte
(500 ml, 68%, 777 kr)
|
Betyg: |
 |
Om det är alkoholhalten som gör att Duplais Verte smakar bättre än brorsan Balance vet vi inte. Här har vi att göra med en rejäl anisbomb. Gommen bjuds på en riktig resa och hade smällen varit mer fokuserad hade toppbetyget varit nära..
Père Kermann's Absinthe
(700 ml, 60%, 352 kr)
|
Betyg: |
 |
Père Kermann’s är tyvärr det enda i absintväg som finns i Systembolagets ordinarie sortiment. Smaken är anonym och inte blir det bättre av att färgen påminner om en kommunal simbassäng. Inhandla något bättre från beställningssortimentet.
Mansinthe
(700 ml, 66,6%, 699 kr)
|
Betyg: |
 |
Chockrockaren Marilyn Mansons eget absintmärke pryds av hans egna konstverk och har den lustiga alkoholhalten 66,6 procent. Stark lakritskaraktär som fick panelens enda kvinnliga deltagare att yttra ordet ”fräscht”.
Pernod Absinthe
(700 ml, 68%, 550 kr)
|
Betyg: |
 |
Lakritssmaken i Pernods absint fyller gommen på ett magnifikt sätt och hade symfonier kunnat uppstå ur tomma intet hade de gjort det. Är dessutom ovanligt lättdrucken för att ha en alkoholhalt på 68 procent.
Absinthe Duplais Balance
(500 ml, 60%, 707 kr)
|
Betyg: |
|
Koriandern dominerar smakupplevelsen och följs upp på ett högst trevligt sätt av fänkål och malört. Måste vi välja mellan Duplais Balance och Duplais Verte faller dock valet utan omsvep på den senare. Förklaring följer nedan.
O Absente Liquer de Absinthe
(700 ml, 55%, 395 kr)
|
Betyg: |
|
Absintkännare hyllar systemets dyraste flaska. Varför, frågar vi oss. Nog för att testpaneln är lekmän, men när vi enas om en etta vågar vi stå på oss. Denna häxbrygd luktar riktigt skumt och smaken är som hämtad ur New Orleans sumpmarker.
Hampus Petersson
hampus.petersson@slitz.se
